Växthusgasmätning för industri

Mät CH₄, N₂O och CO₂ från era processer och anläggningar med drönare. Ersätt schabloner med faktiska mätvärden och stärk ert klimatbokslut med verifierade emissionsdata.

CH₄, N₂O och CO₂GHG Protocol-kompatibeltCO₂-ekvivalenter (ton/år)

Från schabloner till faktiska mätvärden

De flesta verksamheter beräknar sina växthusgasutsläpp med hjälp av emissionsfaktorer och schabloner. Det ger en uppskattning, men studier visar att schabloner kan avvika med 50 till 300 procent från verkligheten. Särskilt för processutsläpp av metan och lustgas, där variationen mellan anläggningar är stor, kan schabloner ge en missvisande bild av den verkliga klimatpåverkan.

Vår drönarbaserade växthusgasmätning ger er faktiska emissionsdata baserat på mätning vid er anläggning, under era driftförhållanden. Resultaten levereras i CO₂-ekvivalenter och är direkt användbara i klimatbokslut enligt GHG Protocol, ISO 14064 eller EU ETS.

Växthusgaserna vi mäter

Metan (CH₄)

GWP₁₀₀: 28

Kraftfull växthusgas från deponier, biogas, naturgas, reningsverk och jordbruk. Ofta underskattad i schablonberäkningar.

Sensor: TDLAS / NDIR

Lustgas (N₂O)

GWP₁₀₀: 265

Potent växthusgas från biologisk kväverening vid reningsverk, industriprocesser och förbränning. Svår att uppskatta med schabloner.

Sensor: NDIR / QCL

Koldioxid (CO₂)

GWP₁₀₀: 1

Referensgas för klimatpåverkan. Processutsläpp från förbränning, kalcineringsprocesser och kemisk industri.

Sensor: NDIR

Branscher med störst nytta

Reningsverk

N₂O från kväverening och CH₄ från anaerob slambehandling är ofta de största växthusgaskällorna. Schabloner varierar kraftigt – mätning ger den verkliga bilden.

Biogasanläggningar

CH₄-förluster vid rötning, uppgradering och distribution kan vara 1–5% av producerad gas. Varje procent ni hittar och åtgärdar förbättrar både klimatprestanda och ekonomi.

Deponier

Diffusa CH₄-emissioner genom täckskiktet varierar kraftigt. Mätning visar verkliga emissioner som kan skilja sig markant från beräkningsmodeller.

Kraft och värme

Processutsläpp av CO₂ och oförbränt CH₄ från pannor och turbiner. Verifiering av beräknade emissioner i EU ETS-rapportering.

Regulatorisk kontext och rapportering

Växthusgasmätning stärker er position i flera rapporteringssystem och regelverk:

  • GHG Protocol – högre datakvalitetspoäng för Scope 1-rapportering med uppmätta värden
  • ISO 14064 – mätbaserade emissionsdata uppfyller standarden för kvantifiering av växthusgasutsläpp
  • EU ETS MRR – verifiering av beräknade emissioner med faktisk mätning
  • CSRD / ESRS E1 – klimatrapportering enligt EU:s nya hållbarhetsdirektiv
  • Svensk miljörapportering – underlag för emissionsrapportering till Naturvårdsverket
  • Frivillig klimatrapportering – CDP, Science Based Targets och andra initiativ

Mätprocessen

1

Emissionsinventering

Vi kartlägger era potentiella växthusgaskällor baserat på processflöden, tillståndshandlingar och befintliga emissionsberäkningar. Mätprioriteter fastställs.

2

Sensorval och kalibrering

Vi väljer optimal sensoruppsättning för era gaser: TDLAS för CH₄, NDIR för CO₂, och specialsensorer för N₂O. Samtliga kalibreras mot certifierade referensgaser.

3

Mätning

Systematisk flygning över och nedvinds era utsläppskällor. Screening för spatial fördelning kombineras med plymmätning för kvantifiering av enskilda källor.

4

CO₂-ekvivalentberäkning

Uppmätta emissioner omräknas till CO₂-ekvivalenter med aktuella GWP-värden (AR5 eller AR6). Resultaten relateras till er befintliga emissionsrapportering.

5

Rapportering

Komplett rapport med emissionsdata per källa och gas, CO₂-ekvivalenter, jämförelse med schabloner och rekommendationer för emissionsreduktion.

Leveranser

Emissionsrapport per växthusgas

Kvantifierade emissioner per källa uppdelat på CH₄, N₂O och CO₂. Inkluderar uppmätta koncentrationer, beräknade flöden och CO₂-ekvivalenter.

CO₂-ekvivalentsammanställning

Total klimatpåverkan i ton CO₂e per år. Uppdelat per källa och gas för enkel integration i ert klimatbokslut eller hållbarhetsrapport.

Jämförelse med schabloner

Analys av hur uppmätta emissioner förhåller sig till era befintliga schablonberäkningar. Identifierar var schablonerna under- eller överskattar verkligheten.

Emissionskartor

Georefererade kartor med gaskoncentrationer per växthusgastyp. Visar spatial fördelning och identifierar de största utsläppskällorna.

Rekommendationer

Konkreta förslag på emissionsreducerande åtgärder baserat på mätresultaten. Prioriterade efter potential och genomförbarhet.

Vanliga frågor om växthusgasmätning

Redo att mäta era växthusgasutsläpp?

Kontakta oss för en genomgång av era emissionskällor. Vi planerar mätningen och levererar data som stärker ert klimatbokslut.

Kontakta oss