Utsläppsmätning för gruvindustrin
Kartlägg diffusa gasemissioner och dammspridning vid gruvor med drönarbaserad mätning. Stora ytor, svårtillgängliga områden och säkerhetszoner – drönaren når överallt utan att störa driften.
Emissionsutmaningar vid gruvdrift
Gruvdrift genererar diffusa emissioner från flera källor – sprängning, krossning, transport, upplag och avfallshantering. Dessa emissioner är geografiskt utspridda över stora ytor och varierar med väder, driftförhållanden och årstid. Traditionella mätmetoder med stationära mätpunkter ger bara punktvisa värden och missar den övergripande bilden av var utsläppen faktiskt sker.
Sverige har en betydande gruvindustri med aktiva gruvor i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen. Gruvoperatörer hanterar allt strängare miljökrav från tillsynsmyndigheter och investerare. CSRD-rapportering och klimatmål kräver verifierade emissionsdata – inte schabloner. Drönarbaserad mätning erbjuder en lösning som kombinerar kostnadseffektivitet med den datakvalitet som krävs.
Drönarbaserad mätning kartlägger emissioner över hela gruvområdet – inklusive svårtillgängliga dagbrott, slänter, upplag och dammvägar. Resultaten ger en spatial bild av var utsläppen är störst och var åtgärder gör mest nytta, vilket möjliggör prioriterade och kostnadseffektiva insatser.
Vad vi mäter vid gruvor
Sensoruppsättningen anpassas efter gruvtyp, malmtyp och specifika miljövillkor. Vi mäter både gasformiga emissioner och partikelspridning för att ge en komplett bild av gruvans miljöpåverkan.
Diffusa gasemissioner
Metan (CH₄) vid kolgruvor och torvtäkter, svaveldioxid (SO₂) och svavelväte (H₂S) vid sulfidmalmsgruvor. Kartlägg emissioner från dagbrott, ventilationsschakt, upplag och anrikningsverk med hög spatial upplösning.
Dammspridning PM2.5/PM10
Partikelmätning med optiska partikelräknare för att kartlägga spridningsmönster från krossning, transport och vinderodering av upplag. 3D-kartläggning visar var dammnivåerna är högst och hur spridningen påverkar omgivningen.
Omgivningspåverkan
Luftkvalitetsscreening runt gruvområdet för att bedöma påverkan på närliggande bebyggelse, vattenförekomster och naturområden. Dokumenterar bakgrundsnivåer och identifierar om gränsvärden överskrids.
Sprängningsemissioner
Kartlägg gashalter efter sprängning för att bedöma ventilationsbehov i dagbrott och omgivningspåverkan. Mät spridning av NOx och partiklar från sprängningsmoln för att optimera säkerhetsrutiner.
VOC och processgaser
Vid anrikningsverk och processindustri kopplad till gruvdriften mäter vi flyktiga organiska ämnen och processgaser som kan bidra till miljöpåverkan och arbetsmiljörisker.
Deponigasemissioner
Gruvavfall och sandmagasin kan avge gaser vid nedbrytning av organiskt material och kemiska processer. Vi kartlägger emissioner från dessa ytor för att identifiera hotspots och bedöma totala utsläpp.
Varför drönarbaserad mätning vid gruvor?
Gruvor är bland de mest krävande miljöerna för emissionsmätning. Stora arealer, svårtillgänglig terräng, aktiva säkerhetszoner och varierande driftförhållanden gör att traditionella markbaserade metoder ofta blir otillräckliga. Drönarbaserad mätning löser dessa utmaningar genom att kombinera mobilitet, säkerhet och datakvalitet.
Regulatoriska krav för gruvemissioner
Gruvindustrin omfattas av flera regulatoriska ramverk som kräver dokumenterade emissionsdata. Tillståndsprövning enligt miljöbalken, kontrollprogram och miljörapportering till SMP (Svenska MiljörapporteringsPortalen) ställer alla krav på att operatörer kan redovisa sina utsläpp med verifierade data.
Miljöbalken & kontrollprogram
Gruvor med miljötillstånd har kontrollprogram som ofta specificerar emissionsmätning. Drönarbaserad mätning ger den datakvalitet som tillsynsmyndigheter förväntar sig.
SMP-rapportering
Årlig rapportering till Naturvårdsverkets miljörapporteringsportal kräver emissionsdata. Verifierade mätningar ger bättre precision än schablonbaserade beräkningar.
CSRD & hållbarhetsrapportering
Stora gruvbolag omfattas av CSRD och ska rapportera enligt ESRS E1. Scope 1-utsläpp från gruvdriften kräver verifierade mätdata för trovärdig rapportering.
Industriutsläppsdirektivet (IED)
Anrikningsverk och processindustri kopplad till gruvdrift kan omfattas av IED:s krav på bästa tillgängliga teknik (BAT) för emissionskontroll.
Så genomför vi en mätkampanj
Varje mätkampanj anpassas efter gruvans specifika förutsättningar, emissionstyper och regulatoriska krav. Vi följer en strukturerad process för att säkerställa datakvalitet och spårbarhet.
Planering och riskanalys
Vi analyserar gruvområdet, identifierar emissionskällor och planerar flygvägar. Samordning med driftledning och säkerhetsorganisation säkerställer konfliktfri flygning. Sensoruppsättning väljs utifrån gruvtyp och mätbehov.
Kalibrering och förberedelse
Alla sensorer kalibreras med certifierade referensgaser före mätkampanjen. Meteorologisk utrustning installeras för parallell väderdatainsamling. Drönarsystem genomgår funktionskontroll.
Systematisk mätning
Drönaren flyger planerade rutter i rutnätsmönster över mätområdet. Gashalter och partikelkoncentrationer registreras kontinuerligt med GPS-positionering. Flera flygpass kan genomföras för att täcka hela gruvområdet.
Databearbetning och analys
Rådata bearbetas med korrektion för meteorologiska förhållanden, bakgrundsnivåer och sensorrespons. Emissionskartor genereras med rumslig interpolation för att visa fördelningen över hela området.
Rapport och leverabler
Komplett rapport med emissionskartor, kvantifierade utsläpp, mätosäkerhetsanalys och åtgärdsrekommendationer. Data levereras i format kompatibelt med SMP-rapportering och kontrollprogram.
Leverabler och rapportering
Efter varje mätkampanj levererar vi ett komplett datapaket som fungerar som underlag för miljörapportering, kontrollprogram och beslutsfattande. Alla resultat är spårbara och dokumenterade enligt vetenskaplig standard.
Vanliga frågor om mätning vid gruvor
Behöver ni kartlägga emissioner vid er gruva?
Kontakta oss för att diskutera era mätbehov och hur vi kan anpassa mätningen efter er gruvdrift och regulatoriska krav.
Kontakta oss